Travsporten engagerar. Många har åsikter om den svenska travsporten. Bloggar, insändare i fackpress eller i andra medier går det att läsa om hur olika människor uppfattar saker och ting inom travet. Inte sällan är det negativa saker. Prispengarna måste bli högre. Svenska hästar duger inte utomlands. Centralförbudet gör fel och så vidare. Kritik behövs för att stimulera utveckling och är även ett bevis på ett starkt intresse. Något som ibland saknas är konstruktiv kritik. Det är alltid lätt att vara kritisk till saker och ting, men att presentera en lösning eller en idé om hur saker kan bli bättre är svårare. De flesta ser till egenintresset i första hand och glömmer bort det kollektiva. Det gemensamma bästa måste ibland inskränka på individualismen.

En som har gett sig in i debatten kring travsporten är Fredrik Fällgren. På olika forum har det gått att läsa om vad Fällgren anser är fel eller borde kunna bli bättre. Vad passar då bättre än att låta Fällgren fundera kring travsporten i blogg på Färjestads hemsida?

Fredrik, har du ett intresse av att engagera dig i travpolitiska frågor?
- Jag har nog det kanske? Sådant som intresserar mig engagerar mig, så enkelt är det. Nu har jag inte åsikter om allt, men visst tycker jag en del.

Du intresserar dig uppenbarligen för travsporten. Hur är sportens status enligt dig?

- Nja, jag vet inte. Privat är jag nog lite åt det blåa politiska hållet, men mina åsikter kring travet är nog istället mer åt det röda. Det jag menar är att fokus ligger lite fel, bredden och den stora massan glöms ibland bort. Sen tror jag nog att sporten är på väg åt fel håll, den fungerar som en näringsverksamhet om du förstår vad jag menar. En del stortränare och veterinärer m.fl tjänar stora pengar på hästägarnas bekostnad. Detta beroende på att hästägarna som grupp är alldeles för svaga mot vad de borde vara.

Du får nog utveckla det där lite närmare. Det är väl klart att sporten är en näringsverksamhet, tiotusentals människor har ju sitt levebröd från travet?
- Det är helt sant, men det var inte så jag menade. Tränarna tar dels ut en träningsavgift från hästägarna, men också en provision på det hästen springer in. Hästägaren får utöver träningsavgiften och provisionen betala allt annat. Det är transporter, veterinär, anmälningsavgifter et cetera. Tränaren har sin provision baserat på bruttoresultatet och behöver inte ta hänsyn till om hästägaren har haft enorma kringkostnader för att kunna se hästen starta. Bara för en häst springer in en halv miljon ett år betyder det inte att ägaren har gjort en jättevinst, nettot kanske bara är det halva? Men tränaren tar sin provision oavsett vad kringkostnaderna varit. Detta borde man ändra på, kanske en högre provision på nettot i stället?

Är det inte upp till ägaren själv att styra, lite grann i alla fall, över de rörliga kostnaderna som du nämner?
- Kanske? Men ta exempelvis transporterna. Många tränare har egna lastbilar som transporterar hästarna till och från tävlingarna. Är det då rätt att tjäna pengar på att transportera sina egentränande hästar? Jag vet om tränare som tar hundra kronor milen, oavsett hur många hästar som reser tillsammans? Veterinärkostnaderna behöver inte tränaren ansvara för. Det är lätt att skicka hästen till veterinären när man själv inte betalar för det. Jag tror att sporten är på en farlig väg, det får inte bli att hästägarna känner sig utnyttjade. Från centralt håll hör man aldrig något om det här, vilket är lite konstigt. Men det är ju upp till hästägaren själv att välja tränare och att ifrågasätta kostnaderna så klart. Jag tycker det är märkligt  att hästägarna är så svaga i förhållande till stortränarna.

Vad tycker du att STC ska göra för att förbättra villkoren för hästägarna?
- Det är ju inte STC i första hand som skall reagera utan hästägarna. Men STC kan ju hjälpa till genom opinionsbildning och uttalanden. Det får inte bli en ond cirkel som tillslut stjälper hästägarna och då finns det ingen marknad för tränarna längre. På andra marknader finns den här förståelsen. Stora aktörer kan inte pressa sina underleverantörer till lägre och lägre priser, tillslut går de omkull och då blir det problem. Vad jag menar är att om stortränarna fiskar ut hästägarbeståndet för hårt så kommer det dö ut.

Vad är det som är bra med travet då?
- Allt annat (skratt). Det var bara en sak som jag funderar och irriterar mig på. Svenska travsport är bra. Vi har ett väl fungerande spel och många duktiga tränare med väldigt fina hästar.

Vad intresserar dig mest, sporten eller spelet?
- Jag lägger ner mest tid på spelet men vill påstå att sporten är lika viktig för mig.

Du har ett förflutet som oddssättare på Unibet, en av spelaktörerna som gärna utmanar ATG. Hur tycker du spelmarknaden fungerar i Sverige?
- Jag jobbade lite på distans med oddsättning för Unibet innan jag flyttade till London och då jobbade som marknadsansvarig. Regleringarna som finns på den svenska spelmarknaden fungerar väl inte så bra, i praktiken inte alls. Jag ser det inte som en självklarhet att ATG ska ha en ensamrätt att arrangera travspel, men förstår argumenten till varför. Ska andra aktörer tillåtas fullt ut att marknadsföra sig och bjuda ut sina produkter ska det givetvis ske under samma villkor. En del av varje satsad krona måste gå tillbaka till sporten.

Det är som du säger, det är fullt möjligt att spela på hästar som tävlar i Sverige hos många olika spelbolag. Händer det att du spelar hos andra bolag än ATG?
- Ja, det gör jag. Jag känner att några spelformer tar ut varann. Som spelare söker man hela tiden spel som ger den högsta förväntade avkastningen och då händer det att jag lägger spel hos andra aktörer än ATG.

Rent moraliskt, har du inga problem med att vara ATG otrogen?
- Nej, men jag förstår vad du menar. ATG är överlägsna med sina streckspel och erbjuder över lag mycket bra produkter. Men ibland finns det bättre möjligheter hos andra och dem vill jag utnyttja. Det är inte konstigare än att alla travfrälsta inte äter alla sina luncher på travbanan eller att alla svenskar inte kör enbart svensktillverkade bilar ”. Man kan inte prata om lojalitet på det sättet. ATG får se till att vara bäst helt enkelt. Är de inte det så kommer folk spela hos andra.

Ser du dig själv som en storspelare?
- Relativt sett, ja. Men jag spelar bara V64, V75 och till Färjestads tävlingar. Spelar aldrig några ströspel under veckan utan jag lägger ner mig rejält istället till dessa dagar och kan därför satsa lite tyngre. Jag vill vara påläst och känna att jag har bra koll på det jag ska spela, annars står jag över. Jag lägger ner omkring tolv, tretton timmar i veckan på förberedelser. Det finns helt enkelt inte tid till att vara påläst varje dag. Spelet är mitt fritidsintresse men jag har familj och ett jobb att sköta. Det går alltid före fritidsintresset, så är det väl för alla?

Du är en flitig besökare på Färjestad, hur upplever du banan?
- Jag tycker det är okey. Jag sitter aldrig på restaurangen eller går omkring på publikplatserna så jag inte rätt man att uttala mig om allt. Jag sitter på Café Copiad och är rätt nöjd med vad som erbjuds. Jag vill ha ett fungerande nätverk att koppla upp min laptop till och jag har tillgång till intern-tv på den skärm som finns på bordet. Det jag saknar, vilket även gäller de flesta banorna, är liten skönare och miljö. Varför inte skönare fåtöljer och mer avslappnande istället för allt stela och i det närmaste kommunistisk stil. Tänk en lounge med sköna sittplatser, tv- skärmar som visar sport och en prisvärd pubmeny? Som det är nu är det svårt att med gott samvete ta med sig kompisar ut till travet och få dem att trivas. Du måste vara riktigt frälst, annars besöker du inte banan. Jag tror också att det blir lättare att locka yngre till banan om miljön blir bättre.

Du är en man med många idéer och dessutom med konstruktiva idéer om hur saker kan bli bättre. Är det den typen av blogg vi kan förvänta oss av dig, att du tycker till och ger förslag på det som kan göras bättre?
- Det kommer nog att förekomma i bloggen, men också lite annat. Det är mycket kring travet som intresserar mig så jag tror nog att det blir en varierad blandning av spel, sport och travpolitik.